Projekt

Mötesplats Norrby

Ett områden, som ligger utanför storstadsregionerna men ändå har prägel av s.k. miljonprogramsområde, är Norrby i Borås. "Mötesplats Norrby" syftar till att fungera som ett nav och motor för att främja den intrerkulturella dialogen - men hur?

Social hållbar samhällsutveckling: exemplet Ale och Falköpings kommun

Social hållbar utveckling är en grund för samhörighet och gemenskap i all kommunalt utvecklingsarbete. Hur den visionen kommer till uttryck i retorik och praktik är utgångspunkten i en studie utifrån två kommuner i regionen, Ale och Falköping.

Mötesplats Norrby

Forskningsrådets uppgift är bland annat att initiera forskning som bidrar till förståelse av verksamheter som främjar demokrati, delaktighet och social sammanhållning, dvs. inkluderingar av alla invånare. Regionfullmäktige har beslutat om ett fokusområde i budget 2016 som handlar om att bryta utanförskap och segregation. En stor utmaning i detta sammanhang gäller hur människor i utsatta områden och stadsdelar (miljonprogramområden) kan och ges möjlighet att uppleva social delaktighet och samhörighet.

Det finns erfarenheter i regionen av skilda former av mötesplatser i kommunal regi som syftar till att möjliggöra sådana erfarenheter. Viss forskning tyder på att människor i dessa områden upplever en stark inre identitet i området, det vill säga de trivs och upplever samhörighet, men det finns samtidigt en svag yttre identitet i betydelsen att människor i stadens övriga delar främst ser problemen i området. Ett sådant områden, som ligger utanför storstadsregionerna men ändå har prägel av s.k. miljonprogramsområde, är  Norrby i Borås. I Norrby-området har genomförts flera insatser i syfte att främja socialt och kulturellt deltagande. Ett forum för att skapa mötesplatser mellan människor är Mötesplats Norrby.

Övergripande frågor i projektet:

  • Vilka typer av insatser görs vid nämnda typ av mötesplatser? Hur nyttjas de av de boende i området?

  • I vilka avseende upplevs de ha betydelse för människor inom boendeområdet – enligt personal och boende?

  • Hur främjar dessa mötesplatser den interkulturella dialogen mellan majoritets- och minoritetsbefolkning i staden?

  • I vilken form finns nära kopplingar och samverkan med civilsamhället?

  • Vilka utmaningar och utvecklingsmöjligheter är knuta till verksamheten?

Avsikten är att genomföra en parallell studie i en annan kommun inom Västra Götalandsregionen under 2017.

Social hållbar samhällsutveckling: exemplet Ale och Falköpings kommuner

Ale och Falköping är kommuner med tydliga visioner om att verka för utveckling av ett hållbart samhälle; Ale med devisen ”Lätt att leva 2025” och Falköping ”Det goda livet”.

I båda kommunerna har aktualiserats behov och utmaningar om förankringsprocessen i betydelsen hur man kan gå från idé till en praktik, där visioner genomsyrar den kommunala verksamheter på skilda nivåer. I båda kommunerna har också väckts frågor om samverkan med civilsamhället. I båda kommunerna talas om betydelsen av delaktighet och att underlätta jämlik tillgång till arbete, bostad, utbildning och hälsa – samtidigt som det också väcker frågor om indikatorer och möjligheter till mätbarhet. Skillnaden mellan kommunerna består framför allt i att de inom Ale kommun har inrättat Mötesplats Spinneriet som syftar till att stödja nyanlända, men där

Falköpings kommun har på högsta lednings- och beslutsnivå formulerat social hållbarhet som ett centralt mål i kommunen, med särskilt fokus på frågor om folkhälsa och mångfald. Men även om det här finns en tydligare förankring i den politiska organisationen så finns också problem och utmaningar om hur idéer och visioner ges möjlighet att påverka och utveckla verksamheterna i kommunen. Dessa likheter och skillnader i förutsättningar i kommunerna är intressanta och lärorika att studera, analysera och dokumentera.

Syfte och frågeställningar:

         ·  Vilka utmaningar och hinder finns i den kommunala verksamheten för att förankra nämnda visioner i organisationen (politiken, nämnder, enheter etc.)? Hur kan social hållbar utveckling vara en dimension som genomsyrar alla utvecklingsområden? 


         ·  Medborgardialog, delaktighet och jämlik tillgång är honnörsord i policydokument – men vilken innebörd och betydelse har exempelvis dessa begrepp i verksamheten? 


         ·  Vilka erfarenheter, möjligheter och utmaningar finns i de båda kommunerna när det gäller samverkan med civilsamhället? 


         ·  Hur skapas social tillit och ansvarskänsla för samhällsutveckling hos grupper i behov av särskilt stöd (barn och unga, nyanlända etc.)?


Syftet med ovanstående promemoria är att presentera ett underlag inför fortsatt dialog om former och omfattning av respektive parters insatser i ett fortsatt samarbete. Underlaget distribueras till de kontaktpersoner som Forskningsrådet haft kontakt med hitintills. 
För Forskningsrådet, 2016-03-17 
Kennert Orlenius Johannes Lunneblad Professor, Högskolan i Borås Docent, Göteborgs universitet 


Policy för inkludering och ökad mångfald: En studie om kommunledning, civilsamhällets engagemang och rättighetsbärarnas perspektiv.

I detta projekt studerar vi hur en mindre kommun inom VGR arbetar för att uppnå en socialt hållbar samhällsutveckling i relation till en ökad mångfald bland invånarna. I studien undersöker vi hur kommunen hanterar frågor kring deltagande, inkludering och tillgänglighet till rättigheter för befolkningen i stort och i relation till grupper i behov av särskilt stöd mera specifikt. Vi frågar oss också vilken innebörd och betydelse kommunens politiska vision får i praktiken och vilka möjligheter och utmaningar som finns när det gäller samverkan med civilsamhället. Fokus i studien ligger på policy som en formativ deltagandeprocess som omfattar kommunala verksamheter på skilda nivåer. Utgångspunkt i studien är synen på policy som en process, det vill säga uppfattningen att en policy inte är ”klar” då den har formulerats utan att den ständigt skapas och omskapas av en rad olika aktörer. Studien omfattar därför inte enbart politiska riktlinjer och beslut, utan även civilsamhällets motstånd och engagemang samt rättighetsbärarnas perspektiv. För att svara på forskningsfrågorna intervjuas ett antal olika aktörer som är verksamma och/eller bosatta inom kommunen.

Lisa Ottosson är legitimerad psykolog och disputerade våren 2016 i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, med en avhandling om asylsökande barn i familj och den position de har i asylprocessen. Lisa är verksam som lektor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (ipkl) vid Göteborgs universitet.    

Åsa Wahlström Smith har bedrivit forskningsprojekt i Öst- och Sydafrika med marginaliserade grupper. Hon disputerade i socialantropologi i Storbritannien 2010 om ensamkommande flyktingbarns sociala nätverk. Åsa har undervisat i mänskliga rättigheter på Göteborgs Universitet, arbetat med barns reella inflytande i fem kommuner i VGR på Rädda Barnen, arbetat som utredare i mänskliga rättigheter på Emerga Research and Consulting, och nyligen genomfört att tvärvetenskapligt, post-doktoralt forskningsprojekt om barn på flykt i en papperslös situation och deras vardagsstrategier tillsammans med barnläkare och professor Henry Ascher. Hon är för närvarande verksam som lektor i pedagogik på Institutionen för Pedagogik, Kommunikation och Lärande.

The school as a arena for integration

This study concerns the role of education in managing social and ethnic diversity in a small municipality in the Region Västra Götaland. The overriding societal goals of Region Västra Götaland are to create social equity and sustainability. Equal access to education is central to achieving these goals. This study examines how the school identifies and manages the needs of refugee and newly arrived children within the organization of the school, how the school creates inclusive learning environments, and how the school collaborates with the local community and other organizations to promote integration between different social groups. The point of departure is a cultural ecological perspective to schooling, human rights and social justice issues. A cultural ecological perspective to education concerns individual achievement in relation to structural, organizational, historical and community forces. The empirical data is produced through interviews with school leaders, teachers, students and other participants involved in voluntary community services and collaboration projects for migrants.

Denna studie handlar om skolans sätt att bemöta och hantera social och etnisk mångfald i en mindre kommun inom Västra Götalands Region. Den övergripande samhällsvisionen för Västra Götalands Region innebär social jämlikhet och hållbarhet. Jämlik tillgång till utbildning är en central del för att uppnå dessa mål. Denna studie undersöker hur skolan identifierar och hanterar nyanländas och asylsökandes behov inom ramen för skolans organisation, hur skolan skapar inkluderande lärandemiljöer, och hur skolan samarbetar med lokala aktörer i kommunen och andra organisationer för att främja integration mellan olika samhällsgrupper. Den teoretiska utgångspunkten är ett kulturellt ekologiskt perspektiv på frågor inom utbildning, mänskliga rättigheter och socialt rättvisa. Ett kulturellt ekologiskt perspektiv på utbildning innebär individens skolframgång i relation till strukturella, organisatoriska, historiska och samhällskrafter. Studiens empiriska data produceras genom intervjuer med skoledare, lärare, studenter och andra frivilliga aktörer inom olika verksamheter inriktad på samverkansformer för migranter.


Forskare ansvarig för projektet är:

Osa Lundberg employed at the Department of Education, Communication and Learning. I teach and supervise students in the pre-school teacher education program in Early Child Education at the undergraduate level.

I am a former a pre-school teacher with experience from the United States and Sweden. I completed my BA in Early Childhood Education at San Francisco State University before moving to Sweden in 1992 where I completed my masters in 2005 and a degree in teacher education in maths and science for grades 0-2.

In 2015 I completed my PhD with the title Mind the Gap - Ethnography about cultural reproduction of difference and disadvantage in urban education. Using Basin Bernsteins theory on sociology of knowledge, I used the concept pedagogical discourse to examine how difference and disadvantage are constructed through categorization and classification in the content and instruction in everyday schooling practices in grade 9. In conjunction to sociology of knowledge, I also applied critical race theory to examine how race and racism, as analytical constructs, are enacted and conveyed in the planning, construction and realization of school learning.