Projekt

Mötesplats Norrby

Ett områden, som ligger utanför storstadsregionerna men ändå har prägel av s.k. miljonprogramsområde, är Norrby i Borås. "Mötesplats Norrby" syftar till att fungera som ett nav och motor för att främja den intrerkulturella dialogen - men hur?

Social hållbar samhällsutveckling: exemplet Ale och Falköpings kommun

Social hållbar utveckling är en grund för samhörighet och gemenskap i all kommunalt utvecklingsarbete. Hur den visionen kommer till uttryck i retorik och praktik är utgångspunkten i en studie utifrån två kommuner i regionen, Ale och Falköping.

Mötesplats Norrby

Forskningsrådets uppgift är bland annat att initiera forskning som bidrar till förståelse av verksamheter som främjar demokrati, delaktighet och social sammanhållning, dvs. inkluderingar av alla invånare. Regionfullmäktige har beslutat om ett fokusområde i budget 2016 som handlar om att bryta utanförskap och segregation. En stor utmaning i detta sammanhang gäller hur människor i utsatta områden och stadsdelar (miljonprogramområden) kan och ges möjlighet att uppleva social delaktighet och samhörighet.

Det finns erfarenheter i regionen av skilda former av mötesplatser i kommunal regi som syftar till att möjliggöra sådana erfarenheter. Viss forskning tyder på att människor i dessa områden upplever en stark inre identitet i området, det vill säga de trivs och upplever samhörighet, men det finns samtidigt en svag yttre identitet i betydelsen att människor i stadens övriga delar främst ser problemen i området. Ett sådant områden, som ligger utanför storstadsregionerna men ändå har prägel av s.k. miljonprogramsområde, är  Norrby i Borås. I Norrby-området har genomförts flera insatser i syfte att främja socialt och kulturellt deltagande. Ett forum för att skapa mötesplatser mellan människor är Mötesplats Norrby.

Övergripande frågor i projektet:

  • Vilka typer av insatser görs vid nämnda typ av mötesplatser? Hur nyttjas de av de boende i området?

  • I vilka avseende upplevs de ha betydelse för människor inom boendeområdet – enligt personal och boende?

  • Hur främjar dessa mötesplatser den interkulturella dialogen mellan majoritets- och minoritetsbefolkning i staden?

  • I vilken form finns nära kopplingar och samverkan med civilsamhället?

  • Vilka utmaningar och utvecklingsmöjligheter är knuta till verksamheten?

Avsikten är att genomföra en parallell studie i en annan kommun inom Västra Götalandsregionen under 2017.

Social hållbar samhällsutveckling: exemplet Ale och Falköpings kommuner

Ale och Falköping är kommuner med tydliga visioner om att verka för utveckling av ett hållbart samhälle; Ale med devisen ”Lätt att leva 2025” och Falköping ”Det goda livet”.

I båda kommunerna har aktualiserats behov och utmaningar om förankringsprocessen i betydelsen hur man kan gå från idé till en praktik, där visioner genomsyrar den kommunala verksamheter på skilda nivåer. I båda kommunerna har också väckts frågor om samverkan med civilsamhället. I båda kommunerna talas om betydelsen av delaktighet och att underlätta jämlik tillgång till arbete, bostad, utbildning och hälsa – samtidigt som det också väcker frågor om indikatorer och möjligheter till mätbarhet. Skillnaden mellan kommunerna består framför allt i att de inom Ale kommun har inrättat Mötesplats Spinneriet som syftar till att stödja nyanlända, men där

Falköpings kommun har på högsta lednings- och beslutsnivå formulerat social hållbarhet som ett centralt mål i kommunen, med särskilt fokus på frågor om folkhälsa och mångfald. Men även om det här finns en tydligare förankring i den politiska organisationen så finns också problem och utmaningar om hur idéer och visioner ges möjlighet att påverka och utveckla verksamheterna i kommunen. Dessa likheter och skillnader i förutsättningar i kommunerna är intressanta och lärorika att studera, analysera och dokumentera.

Syfte och frågeställningar:

         ·  Vilka utmaningar och hinder finns i den kommunala verksamheten för att förankra nämnda visioner i organisationen (politiken, nämnder, enheter etc.)? Hur kan social hållbar utveckling vara en dimension som genomsyrar alla utvecklingsområden? 


         ·  Medborgardialog, delaktighet och jämlik tillgång är honnörsord i policydokument – men vilken innebörd och betydelse har exempelvis dessa begrepp i verksamheten? 


         ·  Vilka erfarenheter, möjligheter och utmaningar finns i de båda kommunerna när det gäller samverkan med civilsamhället? 


         ·  Hur skapas social tillit och ansvarskänsla för samhällsutveckling hos grupper i behov av särskilt stöd (barn och unga, nyanlända etc.)?


Syftet med ovanstående promemoria är att presentera ett underlag inför fortsatt dialog om former och omfattning av respektive parters insatser i ett fortsatt samarbete. Underlaget distribueras till de kontaktpersoner som Forskningsrådet haft kontakt med hitintills. 
För Forskningsrådet, 2016-03-17 
Kennert Orlenius Johannes Lunneblad Professor, Högskolan i Borås Docent, Göteborgs universitet