17 05 09
Call for abstracts

Interkulturell dialog i teori och praktik- en antologi för praktiker

Begreppet interkulturell dialog håller på att bli en central del av den politiska diskursen om relationen mellan människor med europeisk och icke-europeisk bakgrund i europeiska länder. Man talar även om interkulturell dialog mellan de olika europeiska kulturerna samt mellan Europa och andra kontinenter så kallade kulturdiplomati. Interkulturell dialog framhålls också som en reaktion mot och en ersättare till vad som brukar kallas för mångkulturalism.

Mångkulturalism beskylls för kulturrelativism (brist på gemensamma kriterier ör att bedöma kulturer och handlingar), toppstyrning och oförmåga att lösa problem som en diskriminerande arbetsmarknad, ojämlik vård, dåligt skolresultat betingat av elevernas etnicitet samt bostadssegregation. Den har också kritiserats för en dold eurocentrism. Rent allmänt anses mångkulturalism stå för en misslyckad integrationspolitik och därmed vara en av grogrunderna för växande nationalism, segregation och slutenhet i Europa.

Interkulturell dialog ska erbjuda bättre verktyg för att ta itu med dessa problem genom att engagera människor med olika bakgrund i dialog och samspel med varandra. En sådan dialog bidrar till att motverka kulturrelativism och majoritetskulturens hegemoni samt banar väg för delaktighet i samhällsfrågor på jämlik basis. Delaktighet ska i sin tur lägga en stabil grund för människors gemensamma ansträngningar bortom kulturella olikheter. Detta ses som en rörelse bort från särintressen som splittrar samhället mot samhällets gemensamma intressen(gemensamma angelägenheter som förvaltas genom en gemensam delaktighet). Interkulturell dialog antas med andra ord leda till social sammanhållning och hållbar utveckling. Istället för att katalogisera kulturella olikheter och dela människor i över- och underordnade på basis av kulturella olikheter, fokuserar interkulturell dialog på de resurser som divergent tänkande erbjuder samhället. En annan förväntning på interkulturell dialog är att den ska främja människor, som av olika skäl marginaliserats, att erövra en egen röst, föra sin talan och göra sin berättelse gällande på den offentliga arenan. Interkulturell dialog relateras därför till egenmakt. Den ska motverka ojämlika maktförhållanden och dominans och bana väg för social mobilitet.

En huvudfråga är nu om det begreppsmässiga skiftet från mångkulturalism till interkulturell dialog verkligen kan leda eller redan har lett till motsvarande skifte i politisk handling frågor relaterade till migration? Det är för tidigt att komma med ett definitivt svar på denna komplexa fråga. Interkulturell dialog och debatten kring den är fortfarande i sin linda. Man kan dock fokusera på de resurser och möjligheter som begreppen dialog och interkulturalitet var för sig och i kombination kan erbjuda. Är ett steg i rätt riktning eller inte? I denna antologi efterlyser vi därför texter som tar sig an dessa frågor från olika perspektiv.

Till skillnad från interkulturalitet är begreppet dialog lika gammalt som det politiska tänkandet. Vi bjuder gärna in författare som är intresserade av exempelvis teoretiska frågor som dialogism (Mikhail Bakhtin), deliberativ dialog, deliberative demokrati (Jurgen Habermas), agonistisk dialog (Chantal Mouf) och andra tänkare som Martin Buber, Foucault, Bohm…  

Ett annat spår är relationen mellan interkulturell dialog och den representativ demokratin. Här kan man undersöka frågor som interkulturell dialog och offentlig service (sjulvård, skola, bostad, arbete), interkulturell dialog och social rättvisa, interkulturell dialog och social hållbarhet, interkulturell dialog och intersektionalitet.

En annan grupp frågor gäller dialogens villkor. Här vill vi att de olika bidragen behandlar frågor som interkulturell dialog och maktrelationer samt interkulturell dialog och representation (vem för vems talan). Interkulturell dialog och kunskapsbildning är ett annat spår. Här vill vi fokusera på interkulturalitet i forskning och pedagogik. 

Förutsättningar

Texterna ska ha allmänheten som målgrupp; de ska vara tillgängliga utan att vara ytliga. De ska vara högst 10 sidor (Times New Roman, 12, ½ radavstånd, inklusive noter, källor…). Skribenter ska också leverera en abstrakt på 200 ord samt en kort biografi om sig själva. 

Viktiga tider

2017 06 22                                     sista dagen för abstrakt

2017 08 22                                     besked om antagna abstrakt

2017 10 30                                     manus

Arvode                                           6500 kr per essä

« Back